27 februari 2013

Körsbärsblad ( 1 )

Nästa blad ut. Jag färgade faktisk en god del ull med körsbärsblad på sensommaren, men jag klarar inte hitta en enda liten notis eller bild av det hela. Det tyder på dårlig dokumentation kan man väl påstå. Här är i varje fall första ullen ut, en härlig rödbrun färg, “Körsbärsblad, obetad m/ salmiak efteråt” har jag skrivit på lappen. Nu tror jag kanske denna färgningen dessutom blev gjord i järngrytan, det var ju helst då som jag klarade få fram dom mörkare färgerna. Men, otroligt dårligt dokumenterat alltså.. När man kokar körsbärsblad luktar det jättegott. Den sprider en kryddig doft omkring sig, jag kommer ihåg att den doften fick mig att tänka på mjuka pepparkakor.

67 gram/ 178 meter (266 m/hg) tvåtrådig spelull

This time I spun some of the wool I dyed with Cherry leaves. Interesting leaves to use for naturel dyes, I ended up with much more colours then the traditional yellow that most dyes seems to give me. Due to poor documentation throughout the Summer I can’t really say how I got this colour, I did notate that I gave my wool a household ammonia modifier but that’s all. I seem to recall cooking my dye bath in my Iron pot but I can’t be to sure. I do remember the scent it spread, a strongly, lovely perfumes of spices it was. Nice for a change since not all natural dyes are that pleasant.

Avocado skal färgning

Nu var det dags för skalen, jag hade inte lika många som nötter men det var ju några. Skalen fick också en kapsyl salmiakk (amoniak) över sig. När jag kokat upp färgbadet och låtit skalen ligga och dra över natten, silade jag bort dom och tillsatte  alum och ull i färgbadet. Efter några timmar på värme lät jag ullen svalna i färgbadet över natten. Dagen efter värmde jag på nytt upp badet och lät det stå någon timme. Ullen tog inte mycket färg, den mesta färgen låg som ett puderlag i botten av kastrullen tyckte jag. Men det fick bli försök nr 1.

Till andra färgningen använde jag samma färgbad som till första en jag kokade av skalen med lite mer salmiak innan jag silade över det färgbadet också till den stora kastrullen. Jag upprepade procedyren från första försök. Värmde upp om kvällen, lät det stå i färgbadet och kallna tills kvällen efter. En ny uppvärning. Men den här ullen la jag i ett efterbad med salmiak.

Nu har jag ca 300 gram färgade Polwarth tops som ska spinnas, i tillägg de ca 100 gram som jag redan spunnit. Det blir nog några gram ull till för jag klarade inte låta bli, jag har hämtat in järngrytan, när man först håller på så….

After trying with Avocado stones alone I now tried out avocado peelings as well. Not that I had that many shells collected but enough for a dye I hoped. Either there were to little dyestuff or to much water/ wool in my dye bath cause the colours didn’t come out as strong as I’d hoped for but still, a nice try. In both baths I added some household ammonia. The most pinkish I also left for an hour in a modifier added some household ammonia as well.

24 februari 2013

Avocadokärnorna, fortsättningen..

Fyra färgningar blev det innan jag slutade med kärnorna och slog ut resten. Så stora skillnader i färg tycktes jag inte få och jag är lite rädd för att blanda salmiakk (amoniak) och järn, annars hade det varit kul att se vilken färg det hade blivit.

1. Avocadokärnor med lite ättika

2. Avocadokärnor med lite salmiakk

3. Avocadokärnor med lite salmiakk, bad 2, ullen är hälften av ullen från färgbad 1 (alltså det sura )

3. Avocadokärnor med lite salmiakk, bad 3,  som sedan fått ligga och dra i ett efterbad med salmiakk i

På toppen ligger mitt spunna garn från förra färsoket, man ser klart att ullen med lite salmiakk är mera rosa. Det första är ju inte heller helt vitt så lite färg har det fått. Nu ligger lite Polwarth i färgbad från avocadoskinn. Ska väl inte påstå att jag klarade få någon annan färg på det heller sån som det ser ut nu, men det är tur jag har 1 kg ull jag kan ta av.. Jag har nog tänkt laga ett bad i järngrytan till slut också, men utan salmiakk..

Päronblad ( 1 )

I somras när jag höll på och färgade all den ull som jag nu spinner försökte jag med många olika växter, lavar, bark och blad. En av bladen var päronblad. Dom hade jag det ganska kul med. Just den här ullen är färgad i järngrytan, rätt fram har jag skrivit. Jag vill minnas att bladen låg ganska länge i den grytan innan jag la ner ullen. Resultatet blev i varje fall en mörk olivgrön färg även om bilderna kanske visar en mer grå.

Last summer as I was dyeing all this wool that I’m now spinning into yarns, I tried a lot of different plants, lichens, bark an leaves. One of my experiments were then those from Pear leaves, I found them rather enjoying to try out since my results show such a variety of colours. My yarn from today is the greyish wool but is actually more greenish, like olives, my favourite colour. Dye with Pear leafs is definitely something I will try again.

68 gram/ 198 meter (291 m/hg) tvåtrådig spelull

Också den här spelullen blev först kammad och spunnit worsted och resterna kardade innan jag spann den andra tråden. Nu har jag lärt mig ett nytt uttryck ‘De-haired’ och jag inser att jag egentligen borde ha lagat ett kamgarn och ett kardegarn, då hade säkert det kardade blivit lite mjukare… Men jag är snål på ullen, märker jag, och tror jag fortsätter med resten på samma sätt som jag börjat..

23 februari 2013

Linaria vulgaris–den gula blomman

Den gula plantan som jag plockade i vägkanten och försökte färga med, den som jag inte visste vad heter, blev också med i något färgförsök i sommar. Nu vet jeg at det är Linaria vulgaris (gulsporre se./ torskemunn no.) Denna plantan ska ge en gul farge og en farge som kalles Chartreuse, en fransk urtlikör som har en lite gröngul färg.  Man har alltså tydligen använt den här plantan till färgning, vad kul, jag plockade ju bara med mig lite olika plantor som jag hittade i vägkanten. och allt jag hittade åkte ner i en kastrull tror jag…

38 gram/ 156,5 meter (409,5 m/hg), tvåtrådig ull, ljusgrå tops

Jag tror inte den här blomman gav mitt färgbad så mycket färg, den hade säkert blivit ljusgul på vit ull. Men eftersom jag färgade på ljusgråmelerad ull så blev det en lätt grönaktig ton lika väl.

22 februari 2013

‘Den blå plantan’

En småblommig blåblomstrande planta med något kletiga blad har jag också försökt att färga med. Denna plockade jag i samma vägkant, i närheten av Lupinerna. Jag kan inte namnet på denna heller. Men jeg tror det är, Anchusa officinalis, Oxtunga (Oksetunge, no.) som kan växa vilt här på østlandet, vid solrika vägkanter. I sån fall skulle jag ha grävit upp rötterna också då dom ska kunna ge en rödlig färg. (Så till sommaren kommer jag säker tassa ut och rensa lite ogräs en sen kväll när ingen ser mig…)
29 gram/ 117 meter ( 403,5 m/hg), tvåtrådig tops

21 februari 2013

Avocadofärgning försök 2

10 avocadokärnor har fått stått i den här glasburken nu i över en vecka. Den här gången är det vatten med lite ättika, inte alls den tredjedelen som jag hade med salmiakken. Egentligen har den stått längre för helt sedan sista försöket har jag hackat och fyllt upp med kärnor vart efter dom har kommit.

Onsdag; Kärnorna fick ett raskt uppkok innan jag hade det över i en större kastrull med vatten/alum. Ullen hade jag ner direkt, värmde den i några timmar och lät den kyla av sig över natten. Idag, torsdag, värmde jag upp ullen igen i en timme och sköljde upp den.

Innan jag sköljde och tvättade ullen såg den ut som den hade fått en del färg. Men som vanligt blödde färgen ut med allt Milovatten. Kvar satt jag med en lortig beigeton som jag kanske inte är helt nöjd med. Misstänkligt lik det förra försöket faktiskt, bara det att den här gången var färgbadet lite surt (med lite ättika..) och resultatet kanske lite mera åt det gula hållet.

Kärnorna jag färgade med hade jag silat av och haft tillbaka i den lilla kastrullen igen. Med ca 1 liter vatten och en kapsyl salmiakk (klarade inte hålla fingrarna undan den här gången heller..). Det vattnet hade fått en mörkröd färg så nu silade jag det över i den stora kastrullen, ner i resterna av det första färgbadet. Jag hade ner lite ny alum och ny ull. Denna kastrullen har fått stått och sjudit några timmar i kväll och nu när jag tog upp garnet fick jag en överraskelse!

I kväll hade ullen verkligen fått färg. Visst blödde det lite när jag sköljde upp det här också men det blev ofantligt mycket mer färg kvar. Jag behöver väl kanske inte skriva att kärnorna hade fått en ny liter vatten över sig med en kapsyl salmiakk när jag silade den här gången också? Nu ligger hälften av den först färgade ullen och drar sig i det ljumma färgbadet. Uppvärmningen får vänta tills i morgon kväll.

… fortsättning följer…

20 februari 2013

Johannesörtblomsgarnet två..

Något som i utgångspunkt inte är rött kan man inte få rött när man spinner heller. Men jag blev ändå lite besviken, det är inte mycket kvar av den lilla rosatonen som var heller när ullen blev garn.

26 gram/ 81 meter ( 311,5 m/hg), tvåtrådig kardad höstull

One can’t turn something that never were really red into a red colour yarn just by spinning the wool. A bit disappointed perhaps, after all I thought it would be at least more pinkish, but still. I gave it a try. And it isn’t really all wasted either since I got all those lovely shades now from my St John’s wort dyes.

Helt misslyckade ska jag inte kalla mina försök med Johannesört, för jag tycker nog lika väl att jag fått ihop fina toner på garnerna.

(totalt 42 gram höstull + 204 gram spelull)

Johannesörtens blomma

DSC_0019

Blommorna från Johannesörten ska ge den bästa rödfärgen hade jag läst, så dom klippte jag bort innan jag lagade dom andra färgbaden av stjälkar och blad. Blommorna lät jag ligga och dra några dagar i vatten som jag hade lite alkohol i, (Gin faktiskt..) Alkoholen skulle hjälpa mig dra ut rödfärgen och vattnet blev faktiskt ganska rött. Men efter färgning så blev inte färgen som tänkt, den blev mer brun mot det rosa hållet.

As I was picking my St John’s wort last summer I cut of the flowers and kept them in a separate bath. I let them suck in water for a couples of days together with some alcohol (Gin…). The water turned out pretty red but after dyeing, my wool turned out to be more of a brownish towards pinkish colour. (I used alum as mordant..) 

16 gram/ 50 meter ( 312 m/hg) tvåtrådig höstull

Om sant ska sägas så är det här det andra färgbadet. Jag har fortfarande lite höstull som ska kardas och spinnas. Den ullen är mörkare men röd? Nej. 

(Jag får försöka ta en bild ute i dagsljus också tror jag..)

19 februari 2013

Så var det den fjärde Johannesörten..

Jag har inte noterat mig något speciellt på lappen som jag lagt ner i den her ullpåsen så jag tror att denna ullen är ‘neutral’, alltså inget efterbehandling. Den fjärde färgningen med Johannesört alltså, av stjälkar och blad.

65 gram/ 162 meter ( 249 m/hg), tvåtrådig spelull

(Det här garnet är har också en tråd med kammad worsted och en tråd kardad med resterna.)

My fourth dye bath from St John’s wort. Now I thought I had spun all the wool I dyed last Summer with Hypericum perforatum, but as it turned out when I took a better look thru all my small bags there are still a few to go, not so exciting colours but still. As for now they will have to wait for better times before I’ll spin them, the wools, into any yarn. They will remain in storage since I still have so many others I like to spin first..

(The one at the back is the fourth, the one from today )

Längst bak är garnet som jag spunnit idag. Det blev alltså fyra olika valörer av Johannesörten. Men så upptäckte jag när jag rotade runt i mina lådor fulla med småpåsar som all färgad ull ligger i att jag fortfarande har en del kvar. Men just nu har jag lust att spinna något annat spännande som jag också hittade så dom får vänta i ull lagret  ett tag till..