Björk på fläder

Den knallgula fläderbladsfärgningen som jag inte gillade (knall påskgul) räckte också till en ny överfärgning med resterna av björkbladen med järn. Så nu har jag lärt mig att om jag inte gillar det knallgula resultatet så kan det överfärgas, ändras, med ett nytt färgbad. Eftersom ullen redan var betad med alun (och eftarbad med ammoniak) så behövde jag bara lägga ner den i färgbadet som jag silat av från björken, den innehöll ju redan järnsulfatet också. Den färgingen gick alltså väldigt fort, ullen låg bara i glaset ett dygn. (bilderna ger inte riktig färg, den är mera mörkgrön)

27 gram/ 135 meter (500 m/hg) tvåtrådig kammad NKS

Fläder och Avocado

Den knallgula ullen som blev resultatet efter att jag färgade med fläderblad, överfärgade jag med Avocadokärnor. Ullen hade det inte helt bra av att jag hade det så länge i basiskt bad (och det stank helt illa av försöktet) men resultatet blev en fin färg. Kammad och spunnit på slända.

23 gram/ 107 meter ( 467 m/hg) tvåtrådig NKS

Mer eller mindre gult..

Lådan börjar bli full igen med överhår från norsk spælsau. I helgen skulle jag se hur mycket jag har kvar av växtfärgad spelull och det var fortfarande massa ull… Men en del av påsarna var helt klart misslyckade och gult har jag nog av. Därfär kammade jag ur överhåren. Nu har jag nog till mera kabelgarn igen. Resterna från kamningen ville jag inte slänga men som vanligt så var det inte så mycket av varje färg, eller ‘inte-färg’ så jag började spinna alla kardade rullar på samma spole.

Being totally novice of natural dyeing in summer –12 I tried out some small dyes of plants I found around in my garden. Finally I got around to dehair my results from the Norwegian wool. Being so little left I spun it all in to one yarn..

Röllika, ett ljusgult misslyckat försök. En av mina första färgningar…

Achillea millefolium, Yarrow. One of my first dyes. Being impatient with my dye it gave me almost no colour. A total failure.

Åkerfräken, 2.a badet,(höger sida på spolen), fortfarande ganska mycket gulfärg på ullen. Denna ullen lät jag alltså ligga i en hemlagad kopparlösning efter färgningen. Nu tror jag inte den lösningen var stark nog (men tycker mig komma ihåg den var lite blå..) för färgen påminner mest om det första badet.

Equisetum arvense, the field horsetail or common horsetail. I tried using a copper solution as a modifier. But it still gave me the usual yellow colour

Fläderblad (vänster sida) som fick ett efterbad med ammoniak. Som många andra färgningar gav det basiska efterbadet en intens gulfärg.

Sambucus nigra, Elder leaves. I had huge expectations for this dye, hoping to get some splendid colours. But, this dye as well turned out yellow… the household ammonia modifier added a stronger yellow touch

“Husker ikke”, Kommer inte ihåg alltså, det måste var en av dom värsta färgningarna jag gjort. Det är den i mitten. Färg är det nästan inte för den ser nästan vit ut. Men jag undrar om det inte är första försöket med en lav.. en sån vanlig grå som växer på granar bland annat..

Lichen is supposed to give marvellous colours, my first attempt gave me almost nothing. I tried using common grey lichen. The second dye (beneath) weren’t much stronger even though I added some ash to my modifier.

För jag hittade den här också, 2.a färgning med Lav. Denna gång har jag lagt ner den färgade ullen i ett basiskt bad med aska och vatten efteråt..

Fläderblad, rätt fram, då är nog ullen betad med alun bara. Det är den ljusgula färgen till vänster.

Elder leaves dye with no modifier gave a pale shade of yellow…

Lite mer oren gulfärg fick jag av Brunnäva (till höger). Efterbad med ammoniak gjorde nog färgen kraftigare men inte så gul som många av bladen.

Geranium phaeum ‘Samobor’ I tried with some mixed results during the summer. Most dyes turned out yellowish. This being one of my of first failed natural dyes..

Så nu har jag i varje fall sju påsar mindre med färgad ull och en nästan full spole med kardad entrådig ull i alla möjliga gultoner…. som jag inte helt har bestämt vad jag ska göra med…

Nu räcker det för denna gång..

Det gäller att sluta medans leken är god, sägs det. Jag fick en leverans från Sverige med Alun. Nu skulle betas garn och färgas av dom sista fläderbären.  Bären sattes på spisen och fick koka upp, sen småsjuda. Jag var lat och orkade inte sila, tänkta kanske att om bären låg kvar blev det bättre ‘styrka’ på vattnet, så istället satt jag ner silen. Så kokade jag upp vatten och löste upp Alunet. Nu har jag ju spunnit av Merino dom sista två dagarna så därför färgade jag några tops i stället. Knöt ihop dom också, om det är nödvändigt vet jag inte..

Både vit och grå ull blev lagt ner i färgbadet. Inte tycker jag att färgen fäste sig bättre efter att garnet betats. Faktiskt så tyckte jag nog det tog längre tid att få nogon som helst färg att sitta kvar i ullen..Efter en timme gav jag upp, ullen blev tvättad och jag hade i ättika i sista sköljvattnet. Resultatet, hm… inte ser jag stora skillnade i färg på det gråa. Här under ser det nästan brunt ut men det är min kamera som inte ville fånga färgen. Visar i varje fall bliden för här ser man så gott att det faktiskt är bomullen som jag knytit runt topsen med som har tagit till sig mest färg!

Här på bilden där topsen hänger på tork på badrumsstången ser ju garnet nästan lila ut, det som var vitt i början, och det grå nästan svart. Det är väl kanske inte riktiga färger det heller. Med lite tur får jag en ljus gammelrosa och en mörklila färg när dom torkat. Nu hoppas jag bara att inte ullen tovade sig så pass att jag inte klarar spinna av det. En sak har jag i varje fall lärt mig av dagens expriment – sila alltid färgbadet fritt från växter innan du lägger i ullen, trots min silinsats är det många små mosta bär i ullen!