Ullen som aldrig ville ta slut…

Så, mitt försök nummer 2 alltså med BFL (Bluefaced Leicester) är alltså färdigt till slut. Ja, till slut, för det här kändes som ullen som aldrig ville ta slut. Jag har setat och spunnit av topsen en hel vecka..

106 gram/ 315 meter (297 m/hg) tretrådig, kedjetvinnad BFL

Tunt blev det, i varje fall i början. Jag hade nog klarat mitt mål på 300 m/hg om det inte hade känts så tråkigt efter några dagar. Jag tror inte jag har tålamod till spinning av en 100 grams tops längre. Början var riktigt tunn men det sista som jag spann i löpet av söndagen blev nog tjockare.

Tänk att det ska ta sån tid att spinna tråden när själva tvinningen går på en timme!

Ullen, färgad BFL, köpt av S. visade sig vara riktig färgrik. Jag uppfattade färgerna mest som gult när jag spann, lite överraskande då själva flätan ser mer färgrik ut. Men, både det på spolen och slutresultatet visar ju att det inte var sån.

Nu har jag i varje fall lärt mig att det lönar sig att både först dela upp en tops i långa strimlor och sedan sitta och dra isär dom. Lite mer för varje gång man jobbar sig genom längden. Till slut är det nästan så tunt att man nästan inte behöver dra själv. BFL har långa fibrer så man måste spinna med ‘lang-draw’s’, annars tar snodden taget i ‘trekanten’ man håller i och då sitter man fast.

Så, med resultatet i handen och båda garnerna på sidan av varandra kan jag ju bara konstatera att det hjälpte, den här härvan är ju nästan dubbelt så lång ( och hälften så tunn).

Jag anser mig nu färdig med januaritema och spinner vidare på något annat några dagar tror jag.. Men visst blev det fint, och mjuk, garnet känns helt fantastiskt.

Daggkåpans blommmor..

Daggkåpans blommor färgade garnet grågrönt. Eftersom jag inte noterat mig något om surt eller basiskt så får jag utgå från att ullen bara blev betad med alun innan färgning.

31 gram/ 122,5 meter ( 395 m/hg), tvåtrådigt S – garn

Eftersom jag inte noterade mig vilken ull det är får jag nöja mig med att konstatera att det kommer från en eller annan tops och att det är tunt och mjukt.. Och den här gången delade jag topsen sex  gånger på längden och ‘predraw’ två gånger tills det vart riktigt tunnt. Det gjorde det mycket lättare att spinna. Bra att komma ihåg till en annan gång..

 

Nytt försök med kardeflak

Den här gången kardade jag fyra flak med samma blandning; vinröd och gul merino tillsammans med den sista lupingula höstullen. Riven isär och lätt utdragen fyllde den hela papperspåsen.

Dom garnremsorna har jag sedan, en efter en, dragit ut ännu tunnare innan jag spann ullen, tunnare än så här tordes jag inte dra, nåja, kanske jag kunde ha dragit isär ullen lite jämnare..

Tråden blev så tunn, så tunn, nu var jag säker på att det inte ville bli klumpigt men tvinnat tretråds (kedjetvinnat) så blev resultatet lika väl inte så tunnt som jag hade trott. Så många ljusgula/ vita klumpar var det inte att det kan vara förklaringen. Men jag lät dom sitta kvar, tänkte det kanske matchade det förra garnet bättre då..

93 gram/ 196 m (211 m/hg), tretrådigt S-garn

Men jag ser ju nu att om jag drar isär ullen mycket mer innan jag spinner så blir garnet tunnare, det förra var ju 153 m/hg, så det här är i varje fall mycket närmare målet. Ja, målet…  ligger väl på ca 300 m/hg….

Lite mera välkardat flak..

Ja ha, det stämmer. Det sista flaket vart mera välkardat och fick sällskap av två flak till. Nu har jag spunnit det också. Nu som jag först var inne på kedjetvinning så fortsatte jag med det.

53 gram/ 85 meter (153 m/hg) en blandning av merino med lite höstull.

Som vanligt, jag tyckte min tråd var så tunn men spunnen så blev den tjock lika väl. Men det passar bra ihop med det första försöket. Undrar om jag inte kardar ihop några flak till, jag har ju fortfarande lite kvar av den lupin gula höstullen också..

Första försök med BFL

Första garnet ut blev den här flätan som jag beställde av S. Nu tror jag inte färgerna är rättvisa igen för garnet ..

112 gram / 167,5 meter ( 149,5m/hg), tretrådigt, kedjetvinnat garn. Faktiskt riktigt överraskad att det inte blev fler meter av all den ullen…

… för så tjock tycker jag inte det blev..

Jag beställde två tops när jag först var i gång så nästa tops ska jag riva bättre, i fler långa smala längder, så går det kanske an att få lite tunnare smalare garn..

Kardmaskin och kardflak

Tack, tack, tack älskade mamma! Puss!! en kardemaskin! Nu ska jag karda hela nätterna. Ska bara få taget på det hela först.. tekniken alltså…och det är inte helt enkelt sån första gången..

Nej, faktiskt inte alls lätt.. Gula lupinfärgade ull lockar blev inte helt bra (jo då, nu har jag vevat runt flera lockar efter den här så det fungerar), det blev bara pannkaka av allt så jag lagade en liten miniatyrmacka med lite Merinoull av det hela..

Nu blev väl inte den mackan så kavlad, upps, kardad, som den skulle heller så helt lättspunnet var det inte. Den här klumpen blev resultatet av min karding innan jag förstod mer om regluleringen…

Men gissa om jag hade det kul vid spinnrocken. Min sningel som verkligen blev en ‘thick’n thin’ tråd tvinnade jag runt den sista biten av tråden från den (grön)grå lupinhöstullen.  Jag matade in från sidan så min nya tråd lade sig som vågor runt den sträckta grå. Nu som boken äntligen har kommit, när jag var färdig med detta förståss, så ser jag att jag nog var inne på riktig väg lika väl..

Var det raggsockor du ville ha av hemspunnet garn? Det kommer, men det blir nog inte av det här garnet…

Garnet blev 40m/ 30 gram (110 m/hg)…. klumpigt hade jag räknat med.  Men att det var så välbalanserat var en överraskelse, det trassslade sig ju nästan inte alls innan tvätt..

Och nu som det har torkat ser det riktigt tufft ut, mjukt är det också.. Undrar någon vad man gör med sånt garn? Sitter och gullar med det..

Färgerna är nog inte direkt vackra, hellre mer kontroversiella, men det ger mersmak. Jag undrar om jag inte har hittat min # hobby nr. 53 som regeringen sa. Kardemaskin är kul!

Och så bara för att bevisa att den fungerar har jag kardat några rullar av bara rent gul höstull..

.. som ligger på det sista kardade floret med samma blandning som det över…

… som antagligen är alldeles fär välkardat för att kunna laga samma effekter på ett garn som det första..

Man kan ju fundera om jag har fått fnatt, jag har helt fått ull på hjärnan, men det är ju hur kul som helst.

Lägga ihop små rullar till garn -’coil’- inte helt perfekt

Nya försök medans jag väntar på boken som aldrig kommer.. den andra spinnboken… men, den dyker väl upp till slut.. det var väl ikväll som jag egentligen skulle ha plockat bort resten av julpynten men orken och lustan är inte helt med. I stället blir det min trogna spinnrock..

Detta ska liksom vara ett Coil garn, lite efter eget huvud igen. Jag kan inte tvinna coils med den ena tråden hela tiden, då försvinner till slut snodden helt ut av den andra (kärntråden). Därför tog jag varannan/ var tredje sån tvinning med vardera tråden och bytte om..

Så nu har jag en härva till, 56 gram/ 56 meter. (100m/hg). Egentligen var ju dom två trådarna ganska tunna men det blir väl tungt när man lägger dom lager på lager så här, tvinnar dom runt som små cylindrar..

Det gick faktiskt fint att ta garnet från spolen över på ‘härvträ’ (niddy-noddy) utan att det tvinnade seg alls, men när jag tog det av var det plötsligt bara trasset igen..

Men jag tröstar mig med att den förra härvan känns perfekt ut nu efter den blev tvättad och hängd på tork, undrar om det inte var därför jag blev tvungen att försöka igen? Kul var det i varje fall..

Den sista grå höstullen som fick en grön nyans från lupin färgbadet… ser inte alls grå ut ihop med det andra gröna..

Blev bara tvungen att försöka ..

Tjusigt garn, eller hur? Jag blev bara tvungen att leka lite. Efter allt spinnande av vanlig tvåtrådig ullgarn så slog något ner i mig. En ny utmaning på spinnforumet kanske, eller hellre tråden innan tema? Eller någon som lagar så stiliga effektgarn, jag blir helt sjuk av resultatena, tänk om jag kunde det samma, suck… eller kanske det var den nya boken idag… jag vet inte..

Oansett så slutade kvällen med att jag spunnit lite olika småtest på garn. Den gröna, lupin färgade topsen som sedan hade badat för länge i salmiakk var helt enkelt seg. Efter att ha tuggat mig igenom hälften av ullen en hel kväll för första spolen slog jag bak ut med den andra. Topsen blev kammad och kardad på nytt. Så spunnen…

Vid tvinning kom jag på att detta ska få bli mitt garn med ‘coil’s’, segt var det ju och kom säkert inte bli något skönt i varje fall..

Resultatet får beskrivas som 18 m/ 29 gr trassel. Kan ju bli kul att se hur det ser ut när det torkat efter tvätt…

Eftersom tråden på ena spolen tog slut får resten beskrivas som expriment tror jag, 20 gram diverse. Jag försökte spinna ‘thick’n thin’ og med grå ospunna ull lockar. Det sista fick bli några meter vanlig kedjetvinnat tretrådsgarn, kanske för jag gav upp eller för att jag ville ha en garnstump kvar som minne av färgbadet..

Av alla färgade topsband som ligger och väntar, hoppas jag att det bara är just detta som var så segt (nederst till höger) annars gråter jag, så seg får inte ull lov att vara..

Men, nu väntas besök från Sverige hela helgen, så jag hinner nog slicka mina sår, så mycket tid vid spinnrocken ska det inte bli…  men det är möjligt det blir några varv på koftan, ja, för det blir en till…