28 juli 2012

Det er jo en del ull att ta av…

35 gram/ 107 m (306 m/hg), tvåtrådig kardad höstull
Alunbetad höstull, färgad med Ekbark, en av dom fyra små försöken.

26 juli 2012

Plommonbark i härva

23 gram/ 72 meter (313,5 m/hg), tvåtrådig höstull
(alltid lika svårt att få riktig färg på bilderna…)
Höstull, obetad, färgad med plommonbark. Efter färgning, ett kort bad i salmiakkvatten.

20 juli 2012

Åkersnella och Steins lilla rosa blommor..

DSC_0258
86 gr/273,5 meter ( 318 m/hg) tvåtrådig spelull, färgad med åkersnella (kjerringrokk). Detta är den andra härvan så tillsammans blev det 143 gram/ 484 meter. Alltså en god start på en tröja eller kofta..
Men jag blir nog tvungen att kalla det för effektgarn, det är verkglien inte helt jämnt spunnet och fullt av ‘pluppar’. Den färgade ullen har nog tovat seg lite för mycket för mig och jag blir så snål när jag har så lite ull att jag inte ville ta bort dom, här skulle all ull användas.
10 gr/ 14,5 meter (261 m/hg), tvåtrådig kardat höstull,  färgad med Steins rosa planta. Jag anar inte vad den kan heta, får återkomma när jag hittar namnet..
Hade spelullen tovat sig så var nästan höstullen ännu värre. Fibrerna var korta och både svårkardade och svårspunna. Det syns på resultatet, kallar väl det här också för effektgarn..
Gult är inte bara gult, det finns många nyanser. Nu har jag alltså två..

15 juli 2012

Första härvan Åkersnelle

57 gram/ 210,5 m (369,5 m/hg) tvåtrådig spelull
Faktisk väldigt kul att spinna av ullen jag färgat själv, dessutom ser det ut som färgerna kommer bättre fram som spunnet garn än det gör när ullen ligger där ospunnen. Åkersnelle (kjerringrokk) blev gul men det är möjligt jag kunde fått den i en liten annan färg nu som jag börjar få lite mera tag i färgningen… Nästa år kanske..
Nu har jag i varje fall mer ull som ska spinnas av åkersnelleullen, hoppas få til 150 gram innan jag är färdig..
 

7 juli 2012

Var tvungen att provspinna lite av ullen..

Som sagt, Lupinfärgningen av naturligt grå höstull bad 2, alltså inte lika mycket färg kvar, och sedan doppat i ett sköljvatten med lite salmiakk i, det tror jag blir alkaliskt… (efter liten undersökning på nätet tror jag salmiakk i Norge är det samma som amoniak, eller tar jag fel?)
Nu vill ju som vanligt kameran inte visa den riktiga färgen, det är nog mera grönt än så här. Eftersom vi har haft några varma, soliga dager tidigare i veckan använde jag slända i stället för rocken, lättare att hålla på ute. Kardade alla tustar, (tror jag ska sluta kamma ull..) och det var en del tovat som inte gick att karda ut, fast en del av klumparna sitter nog i garnet också.
Försökte fota på den svarta spisen med röda bomullstrådar som kontrast bara för att grönfärgen skulle komma bättre fram, det funkar inte helt bra det heller ser jag. I varje fall blev den lilla högen ull till 27 gram tretrådig kjedjetvinnat garn. 27 gram/ 54 meter. Inte mycket att skryta av men ack så kul, hoppas jag nu inte slänger bort hela trädgårdssommaren på spinning! Men hela kommande veckan lovar dom regn, och det ger ett löfte till lite mera tid till ull.. men först måste (!!!) jag städa.

9 oktober 2010

Nu räcker det för denna gång..

AlunDet gäller att sluta medans leken är god, sägs det. Jag fick en leverans från Sverige med Alun. Nu skulle betas garn och färgas av dom sista fläderbären.  Bären sattes på spisen och fick koka upp, sen småsjuda. Jag var lat och orkade inte sila, tänkta kanske att om bären låg kvar blev det bättre ‘styrka’ på vattnet, så istället satt jag ner silen. Så kokade jag upp vatten och löste upp Alunet. Nu har jag ju spunnit av Merino dom sista två dagarna så därför färgade jag några tops i stället. Knöt ihop dom också, om det är nödvändigt vet jag inte..

Både vit och grå ull blev lagt ner i färgbadet. Inte tycker jag att färgen fäste sig bättre efter att garnet betats. Faktiskt så tyckte jag nog det tog längre tid att få nogon som helst färg att sitta kvar i ullen..Efter en timme gav jag upp, ullen blev tvättad och jag hade i ättika i sista sköljvattnet. Resultatet, hm… inte ser jag stora skillnade i färg på det gråa. Här under ser det nästan brunt ut men det är min kamera som inte ville fånga färgen. Visar i varje fall bliden för här ser man så gott att det faktiskt är bomullen som jag knytit runt topsen med som har tagit till sig mest färg!

Här på bilden där topsen hänger på tork på badrumsstången ser ju garnet nästan lila ut, det som var vitt i början, och det grå nästan svart. Det är väl kanske inte riktiga färger det heller. Med lite tur får jag en ljus gammelrosa och en mörklila färg när dom torkat. Nu hoppas jag bara att inte ullen tovade sig så pass att jag inte klarar spinna av det. En sak har jag i varje fall lärt mig av dagens expriment – sila alltid färgbadet fritt från växter innan du lägger i ullen, trots min silinsats är det många små mosta bär i ullen! 

30 september 2010

Jag var faktiskt ute i komposten efter rödbetorna!


Jo faktiskt, jag tog en tur i komposten och tog in dom stackars få, små rödbetorna som jag inte använde till middagen för dom var just det – för små. Jag kokade upp både rödbetorna och det röda på stjäkarna för att vara säker på nog rödfärg. Den här gången, som dom inte skulle ätas, tog jag av både roten, bladfästet och delade rovan mitt itu, jag skulle ju faktiskt ha mest möjlig rödfärg på vattnet.  Detta lät jag koka upp och småputtra några timmar.
 
Så började jag så ivrigt spinna min vita ull på sländan. Men som sagt, jag blev ju immobil några dagar, men nu som det är viktigt att få igång muskel-ven pumpen igen så passade det ju bra att traska några kortare turen runt i huset med sländan. Det hela resulterade i 63 gram Z – spunnet vitt ullgarn. Det borde väl ha varit 100 gram, men det är inte så lätt att röra på sig och jag är otålmodig!
Så var det bara att hitta tillbaka till kastrullen med rödbetsgröten. Jepp, nog hade det blivit skinn på ytan, ‘snerk’, men när jag silat innehållet gick det ju att använda lika väl.





Jag är klar över att jag måste ta en tur till apoteket efter Alun för att beta garnet, men jag är osäker på om apotek här i Norge säljer det.. Som förra gången så fick ättikspriten fungera som syra.. Alltså, först det vita garnet ner i kokande ättiksvatten så över i rödbetspadet. Först såg det ju verkligen kraftigt rött ut.
 
Så efter att ha sjudit i 10 minuter var det mer melerat, och tillslut efter ca 30 min var garnet mer orangefärgat över det hela.
 
Då tyckte jag det kunde vara dags att ta det upp och slå ut spadet, hängde det på tork på kranen och lät det svalna lite innan jag tvättade det i diskvattnet. Det slutade fort blöda. Så ska det vridas i en handduk, slås ut och hängas på tork.


Blev ju bara tvungen att hänga det tillsammans med mitt lökgarn från förra veckan, dom passar ihop, inte sant?

Nu ändrar sig ju gärna färgen när det torkar. Lökgarnet tyckte jag hade en mer persikofärgad nyans när det var vått, men det är en behaglig varm beige på den nu i torrt tillstånd också.
Nu är det bara att låta sländan forsätta trilla, jag behöver mer garn. Jag har något ute i trädgården som ska laga ett lilaaktigt garn har jag läst mig till… Kanske kan jag få någon i famlijen att köpa alun också? Vi får se..

20 september 2010

Dæven dutten eller vad dom säger här i Norge..

 DSC_0001
… men detta var riktigt kul och ger mersmak! Detta är inte kokt rödkål som det ser ut som kanske, inte är det löksoppa heller, inte riktigt, för det är avkoket av alla lökskal som blev när jag tog in löken från köksträdgården efter att den torkat. Nåja, små lökar, jag vet, nu har jag lärt mig att inte sätta dom så tätt till nästa år. Men detta ska inte handla om mina grönsaksodlingar, dom kan man läsa om här om någon skulle vara interesserad, nej detta handlar om min ‘löksoppa’.
sjarlottenløk rödlök
Jag var ju så dum och kokte mina rödbetor utan att tänka på att jag skulle ta rätt på spadet till garnfärgning. Därför kom jag ihåg det igår när jag polerade min lök och la allt skalet ner i en kastrull som fick koka upp och småsjuda hela kvällen igår.
 
Eftersom det var bullbak på dagsordningen igår kväll satte jag bara soppan till sidan och tog rätt på den idag. Kraftig färg på spadet. Silade av alla blad och annat rusk och gav spadet ett nytt uppkok samtidigt som jag kokade upp vatten med ättika (35%). Som tur var hade jag en härva med vitt Z-tvinnat garn kvar sen i våras. Denna åkte först ner i kokande ättiksvatten och fick sen rinna av som hastigast innan jag la den över i lökspadet.
vitt garn i lökspad.
Garnet fick småputtra i kastrullen i en timme medans jag höll på med lite annat på köket, vände det lite då och då så färgen skulle bli jämn, hoppas jag. Efter att ha hängt över kranen och runnit av sig och kallnat så tvättade jag det raskt i diskvatten. Och, det fällde inte alls, kanske det fungerar med ‘beting’ ( är det det det kallas?) med ättiksyra..
mot den senapsgula väggen ser garnet nästan orange ut..Se vilken gyllen ton min lökfärgning fick där det ligger bredvid det andra Z-tvinnade garnet från i våras, det som jag färgade med Kool-Aid. Ska säga att det här ger mersmak, nu blir det bara att ta fram sländan och börja spinna igen. Till våren ska lagret med vit och grå ull vara så fullt att jag kan färga med björk och annat! Det är nästan så jag tar ficklampan ( det har ju redan blivit mörkt ute nu, kl 20.15..) och går ut till komposten för att spana efter alla dom där små rödbetorna som jag inte orkade ta in när jag lagade gratin i lördags. Gissa att jag har lust att färga med betorna också. Kanske blir det imorgon om jag hinner. Det går ju hur fint som helst att koka spadet en dag och färga en annan. Och hur kommer garnet se ut när det torkat ? Spännande .. Inte kom här och säg att hösten är trist, att vi går mot en tung mörk tid, för en trädgårdsfantast som mig betyder det i varje fall att jag äntligen kanske får lite fart med mina andra hobby’s!
( men klaga på mörkret ut i november gör nog jag med..)